Kommunfullmäktige del 2 - den där LOVen
Nu har vi kommit till det kanske mest spännande ärende vi har för kvällen, det är i alla fall det ärende där det finns ideologiska skillnader som kan göra det intressant.
LOVen är alltså lagen om valfrihet som infördes under Alliansstyret och som fått en hel del negativa konsekvenser. Se t ex på Uppsala kommun där de lämnade tillbaka 85% av de medel de fick från staten för att höja bemanningen med hänvisning till att de inte kunde fördela medlen pga LOVen.
Det handlar om att införa valfrihet, alltså att privata intressenter kan etablera sig inom omsorgstjänster. Att olika privata företag kan driva hemtjänstbolag I våran kommun.
Den här frågan har jag skrivit om tidigare och att jag inte vill ha en LOV, det går att hitta andra lösningar på att hitta valfrihet inom omsorgen. Det jag och mitt parti främst vänder oss emot är vinstuttagen ur vår värlfärd. Olika former av kooperativ och liknande vänder vi oss inte emot. Men det förslag som låg var att öppna upp för fri etablering.
Som ni kanske vet så har vi inte en majoritet i kommunfullmäktige utan vi har 24 röster och den delade oppositionen har 25 röster tillsammans. Den delade oppositionen var enade runt ett ja förslag, vi i minoritetsstyret var inte enade och inom vårt parti var vi inte heller helt eniga. Men många diskussioner skedde under kvällen och det var även så att under ärendet så lämnade en ledamot från oppositionen. Vi i den styrande minoriteten enades om att gå på ett nej i ärendet. Och det vann.
Detta var något som beskrevs som fulspel. Sådana här saker händer av och till och tro det eller ej men det händer av och till att vi ändrar oss på sittande möte. Och det är jag glad för, vad finns det annars för mening men att vi sitter i ca 4h en gång i månaden om vi inte kan ändra oss? Nu kan ju jag tala för mig själv och den åsikt jag hade i detta ärende har inget att göra med om den finns en mer eller mindre ledamot från oppositionen. Sedan är politik av och till mycket taktik de ska villigt erkännas och det gör också saker intressant. Men påriktigt, hur mycket i vårt samhälle och liv är inte taktik?
Jag är väldigt glad för att vi kom fram till det här beslutet men frågan kommer säkerligen fortsätta leva